Ett kollektivavtal är ett avtal som tecknas mellan antingen en arbetstagarorganisation och en arbetsgivarorganisation, eller direkt mellan en arbetstagarorganisation och en arbetsgivare. Några exempel på arbetstagarorganisationer är Civilekonomerna, Unionen och Sveriges Ingenjörer. Några exempel på arbetsgivarorganisationer är Teknikföretagen, Almega och Svensk Handel.

Så fungerar ett kollektivavtal

Ett kollektivavtal reglerar löner och andra anställningsvillkor för en arbetstagare. Andra anställningsvillkor som ett kollektivavtal reglerar förutom lönerna är exempelvis olika anställningsformer, semester, föräldralön, arbetstid, övertid, försäkringar, uppsägningar och avsked. Om ett kollektivavtal ingås på en arbetsplats så kommer alla anställda att omfattas av detta, oavsett vilket fackförbund man tillhör och oavsett om man inte tillhör något fackförbund alls. Som enskild anställd kan man varken teckna ett eget kollektivavtal eller välja bort kollektivavtal – ett kollektivavtal avser kollektivet, det vill säga samtliga anställda på en arbetsplats. Om det finns flera olika branscher på arbetsplatsen kan dock de olika branscherna ha olika kollektivavtal. Ett byggföretag exempelvis kan ha ett kollektivavtal för byggarbetarna och ett annat kollektivavtal för tjänstemännen. En arbetsgivare måste inte vara medlem i en arbetsgivarorganisation för att kunna sluta sig till ett kollektivavtal. Det finns nämligen möjligheten att använda sig av ett så kallat hängavtal ifall arbetsgivaren vill kunna använda sig av samma villkor som finns i ett kollektivavtal, fast utan att vara medlem i en arbetsgivarorganisation. I sådana fall kan också hängavtalet innehålla särskilt anpassade regler för företaget.

Kollektivavtal signalerar trygghet

Kollektivavtal är attraktiva för såväl arbetsgivarna, arbetstagarna och fackföreningarna. För arbetsgivarna så är kollektivavtalen attraktiva för att de visar de anställda att detta är en trygg och pålitlig arbetsplats. Dessutom ger kollektivavtalen fredsplikt för arbetsgivarna. Så länge som ett kollektivavtal gäller så slipper nämligen arbetsgivaren strejker. För de anställda och fackföreningarna så är kollektivavtal bra eftersom man därigenom får en lägstanivå för de löner, förmåner och anställningsvillkor som gäller på arbetsplatsen. Med ett kollektivavtal behöver de anställda inte oroa sig över försämrade anställningsvillkor, lönedumpning och liknande. Ett kollektivavtal kan därmed sägas signalera trygghet för alla inblandade. Många gånger kan också ett kollektivavtal leda till rabatter när det gäller exempelvis försäkringar och andra förmåner.

Kollektivavtal i Sverige

Varje kollektivavtal som sluts är ett resultat av en förhandling mellan kollektivavtalets olika parter. Totalt finns det fler än 650 kollektivavtal i Sverige idag, såväl inom det privata näringslivet som inom staten, kommuner och landsting. Nio av tio som är anställda i privata företag och i den offentliga sektorn omfattas idag av något kollektivavtal. De företag som inte har valt att ansluta sig till något kollektivavtal är oftast mycket små och där utgörs de anställda vanligen bara av ägaren och ett fåtal anställda. Eftersom kollektivavtalen är framtagna med stora företag i åtanke så kan det vara så att mindre företag inte tycker att avtalen är tillämpliga hos dem och därför kan en del mindre företag välja att stå utanför kollektivavtalen. Så ett företag som inte har kollektivavtal behöver inte automatiskt vara ett oseriöst och opålitligt företag, framförallt inte om det handlar om en liten arbetsplats. När ett kollektivavtal saknas på en arbetsplats så innebär det dock inte att företaget kan låta vilka arbetsvillkor och regler som helst gälla, utan då är det istället lagens regler som gäller.

Kollektivavtalens historia

Det var under den senare delen av 1800-talet som kollektivavtalet uppstod i Europa. Detta som ett uttryck för arbetstagarnas strävan att utjämna styrkeförhållandet till arbetsgivarna. Här i Sverige organiserades kollektivavtalssystemet först i och med den så kallade decemberkompromissen 1906 mellan LO och SAF. Denna kompromiss bestod bland annat i att SAF erkände föreningsfriheten, vilket innebär arbetstagarnas rätt att organisera sig och träffa kollektiva avtal om exempelvis anställningsvillkor, och att LO i sin tur erkände arbetsgivarnas rätt att leda och organisera arbetet, samt att fritt anställa och säga upp anställda. Lagen om kollektivavtal antogs av Riksdagen 1928 och denna inkluderade fredsplikt för de parter som är bundna av kollektivavtal. Bakgrunden till decemberkompromissen och lagen om kollektivavtal var att den svenska arbetsmarknaden var en av de mest oroliga i Europa under 1900-talets första decennier. Det var ett stort antal arbetskonflikter som ledde till ett åtföljande markant bortfall av arbetsdagar. Idag utmärks den svenska arbetsmarknaden av en hög och enhetlig organisering på såväl arbetsgivare- som arbetstagarsidan och tack vare detta så har den svenska arbetsmarknaden numera en stabil maktbalans. Sedan 1976 regleras villkoren för kollektivavtal i Sverige av ett regelverk som i huvudsak finns i Lagen om Medbestämmande i arbetslivet, Medbestämmandelagen, MBL.

Lokala respektive rikstäckande avtal

Kollektivavtal kan antingen vara lokala eller rikstäckande. På riksnivå ser vi exempelvis avtal mellan huvudorganisationerna LO, TCO och SACO på den fackliga sidan och Svenskt Näringsliv, Arbetsgivarverket och Sveriges Kommuner och Landsting på arbetsgivarsidan. Dessa avtal benämns centrala överenskommelser och avser främst avtalsförsäkringar och huvudavtal om förhandlingsordningar. Det finns också branschvisa förhandlingar mellan de centrala organisationerna, till exempel mellan IF Metall och Teknikföretagen. De träffar så kallade riks- eller förbundsavtal om bland annat löner och allmänna arbetsvillkor. Dessutom ingås också kollektivavtal mellan parter på lokal nivå, det vill säga mellan enskilda företag och fackliga avdelningar och klubbar.

Kollektivavtalen har olika utformning

Det man bör tänka på när det gäller kollektivavtal är att alla kollektivavtal ser olika ut och kan alltså ha olika utformning, vara mer eller mindre detaljerade och vara mer eller mindre förmånliga för arbetstagaren. Ett exempel är lönesättningen. Inom framförallt TCO och SACO är det vanligt att individuell lönesättning tillämpas. Det innebär att du som enskild individ själv förhandlar fram din lön med din arbetsgivare. Inom LO är det tvärtemot vanligare med så kallad kollektiv lönesättning. Kollektivavtalen kan också anpassas så att de bättre passar in på ett företags eller en branschs unika förutsättningar. Det gäller exempelvis för sådana företag som tillämpar skiftgång eller obekväma arbetstider, eftersom det då ju är viktigt för arbetstagarna att det finns med vad som gäller angående Ob-tillägg för obekväma arbetstider.